Fina finlandismer

Eftersom Sverige och Finland är olika stater(inte direkt något nytt, jag vet) med olika institutioner har det uppstått ett antal olika ord och termer som skiljer sig från tvarandra beroende på om man befinner sig i Sverige eller i Finland. Det finns också sådana termer som saknar motsvarighet i det andra landet då motsvarande institution eller företeelse saknas i något av länderna. Det kan låta väldigt råddigt(krångligt) men som exempel kan man ta ordet bergsråd. Förr i tiden fanns det bergsråd i Sverige, men den benämningen upphörde på 1800-talet och titeln finns nu bara i Finland. Bergsråd i Finland är en hederstitel som delas ut av Finlands president till framstående industriledare efter att en ansökan till presidenten lämnats in ackompanjerad av en ansenlig summa pengar.

Sedan finns  ord som har motsvarigheter i båda länderna men kallas något annat. I Sverige är de olika ministrarna chefer för deras respektive departement. Exempelvis är utrikesministern chef för utrikesdepartementet. I Finland finns också en utrikesminister men denna är inte chef för ett departement utan för ett ministerium. Ett annat exempel är övergångsställe(dk: fodgængerfeldt, no: Fotgjengerovergang) som kallas skyddsväg i Finland. Gemensamt för orden ministerium och skyddsväg är att de är så kallade officiella finlandismer. En finlandism är ett ord eller uttryck som bara används i Finland eller är mer frekvent i Finland än i Sverige. En officiell Finlandism är ett sådant ord som används i officiella sammanhang eller i lagtext och ska användas i finländsk lagtext när man skriver på svenska.

Utöver de officiella finlandismerna finns även allmänt etablerade finlandismer och är sådana ord som används mer vardagligt av de flesta finlandssvenskar och inte anses vara rent dialektala(för likt svenskan i Sverige råder variation i svenskan i Finland). Vanliga ord som faller in under den här kategorin är ord som kiva(trevlig/härlig/fin), stöpsel(stickpropp), halare(overall) och skrinnskor(skridskor). De här används väldigt frekvent och kan vara bra att känna till i kontakt med finlandssvenskar, men det är också bra att finlandssvenskar vet av att dessa ord kan orsaka kommunikationsproblem i kontakt med sverigesvenskar och andra nordbor(som kanske bara är vana med sverigesvenska).

I sista gruppen finns så kallade oaccepterade finlandismer.

Läs mer om finlandismer i Finlandssvensk ordbok av Charlotta af Hällström-Reijonen & Mikael Reuter

Hit hör sådana ord och uttryck som den finlandssvenska språkvården avråder från, men ändå förekommer mer eller mindre i finlandssvenskt tal. Exempel är betydelseförskjutningar av ord där till exempel man i Finland kan säga att man ”söker sina barn på dagis” då man hämtar dem. För en sverigesvensk kan uttrycket låta väldigt underligt eftersom verbet söka pekar på att barnen skulle vara försvunna eller borttappade!

Eftersom finlandssvenskar i regel lever i en minoritetskontext påverkas deras språkbruk ofta av majoritetsspråket finskan. Det betyder att finlandssvenskar ibland använder sig av finskinfluerad grammatik i sin svenska, samt att det kan förekomma rikligt med lånord från finskan. Det här är inget ovanligt för språk i liknande situation. Precis som i Sverige tas många lån in från världens för tillfället starkaste prestigespråk engelskan i Finland, både bland finlandssvenskar och finnar. Resultatet är också att finlandssvenskar har lånat andra ord från engelskan som man inte lånat in(i samma utsträckning) i Sverige. Exempelvis talar man oftare om printer än skrivare i Finland än i Sverige eller att ”pointen” med något är något. Exempel: Pointen med den här texten är att sprida kunskap om svenskans variation.

Här nedan finns en lista med tio vanliga finlandismer:

Finlandssvenska Sverigesvenska Danska Bokmål
Kiva Trevligt/härligt/fint Dejlig(t) Herlig/behagelig
Stöpsel Stickpropp Stikprop Støpsel
Metro Tunnelbana Metro T-bane
Semla Fralla/Småfranska Rundstykke Rundstykke
Plättar(även i Norrbotten) Pannkaka Pandkage Pannekake
Alko Systembolaget Vinmonopolet
Skorpmjöl Ströbröd Rasp (brød) Strøkavring
Att byka Tvätta kläder At vaske tøj Å vaske klær
Bör Måste/ska Skal
Talko Frivilligt arbete Frivilligt arbete Dugnad
Vessa Toalett Toilet/WC Toalett/do

*Det här gäller inte bara pluricentriska språk, utan ords betydelse kan även skilja sig mellan olika dialekter.

Publicerat i Språkhjälpmedel, svenska | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Fina finlandismer

Teckenspråk i Norden

Teckenspråk sägs har funnits lika länge som det har funnits döva. Med tanke på att det stadigt föds döva människor till icke-döva föräldrar så kan man då tänka sig att teckenspråket, eller rättare sagt språken, funnit rätt länge. Dock är det bara de senaste 200 åren som riktig utbildning funnits kring teckenspråk och långt in på den senare hälften av 1900-talet var den rejält undermålig. Men för att förstå vad teckenspråk egentligen är måste vi först reda ut bakgrunden och också förklara skillnaden mellan ett tecknat språk och ett regelrätt teckenspråk.

Med ett tecknat språk, till exempel tecknad svenska, avser man ett sorts teckenspråk där grammatiken följer den svenska grammatiken hos den talade svenskan. Alltså att prepositioner(från, till på o.s.v.) och ordföljd tecknas helt enligt den svenska grammatiken. Det var länge den här typen av teckenspråk som lärdes ut till döva och deras anhörig ända fram till slutet av 1900-talet.

Många döva upplevde den här typen av teckenspråk som påfrestande, konstlat och svåranvänt. Tecknad svenska till exempel hade utvecklat enligt hörandes behov och inte dövas behov. Döva och teckenspråkiga använde hellre ett helt annat teckenspråk som hade egen syntax och grammatik som uppstått av teckenspråkiga, för teckenspråkiga. Teckenspråken tillhör nämligen det man kallar naturliga språk, dit i princip alla levande språk tillhör och utvecklas allt medan tiden går, vilket betyder att teckenspråk precis som talade språk kan dela på sig, få dialektala skillnader och till och med utvecklas till nya språk.

Det teckenspråk som utvecklades har alltså en annan grammatik och framställning än till exempel tecknad svenska. För att uttrycka känslor använder man inte bara handtecken, utan passande ansiktsuttryck och kroppsrörelser är nödvändiga.  Sveriges Utbildningsradion har en bra portal med exempel(kolla gärna adverb).

Som exempel kan tas några teckenspråk som talas i Norden. Det finska teckenspråket stammar från det svenska teckenspråket då många döva for till Sverige för att kunna få utbildning i den teckenspråkiga Manilla-skolan. Senare grundades även en dövskola i finländska Borgå av Carl Oskar Malm som även han hade varit elev vid Manilla-skolan i Sverige. Teckenspråksundervisningen kom där med till Finland via Sverige.

Det finska och det finlandssvenska teckenspråket har där med det svenska teckenspråket till grund(vilket i sig anses ha importerats från Frankrike). Det betyder att de finska, finlandssvenska och det svenska teckenspråken har mycket gemensamt och i dagens läge kan skillnaderna språken emellan beskrivas som de skillnader som finns mellan de norska, danska och svenska talspråken. Teckenspråkiga från Finland och Sverige kan alltså förstå varandra rätt bra, även de finska och svenska talspråken skiljer sig från varandra markant.

Större skillnad finns istället mellan till exempel finskt och norskt teckenspråk. Norge har fått sitt teckenspråk från Danmark och inte utvecklats lika nära det svenska teckenspråket som det finska eller det finlandssvenska teckenspråket har(många finlandssvenska döva väljer att flytta till Sverige då dövskolan i Borgå lagts ner).

Många kan anse att det borde finnas ett gemensamt teckenspråk, men som vi har sett så fungerar teckenspråk precis som levande språk. Där till ser teckenspråkiga sitt språk som deras modersmål då det är det första språk det fått lära sig. Hörande barn till döva får även de i regel lära sig teckenspråk av sina föräldrar och teckenspråkiga ser sig själva inte som handikappade då de behärskar ett levande och fullständigt språk.

 

Publicerat i modersmål | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Teckenspråk i Norden

Leve Finlands konung!

559px-King_of_Finland's_crown2Vafalls? Vadå Finlands konung undrar du? Även hur udda det än låter så har den över 90-åriga republiken Finland en gång i tiden varit en monarki med en vald men aldrig krönt kung.

Allt började i 1900-talets början under första världskriget och i tumultet vid Finlands födelse som en självständig nation. Efter Oktoberrevolutionen och kommunisternas maktövertagande i Ryssland bestämde sig det ryska storfurstendömet Finland att utropa sig självständig efter lite över 100 år som en del av Ryssland. Kort efter att Finland utropat sig självständigt så hände två viktiga saker i den här kungasagan. Det finska inbördeskriget och debatten rörande Finlands regeringsform.

Innan kriget talade en majoritet av Finlands folkvalda för en republik med en folkvald president. De som förespråkade monarkin pekade på att Finland fortsatt skulle vara en monarki i enlighet med Gustav III regeringsreform och att det var den som stadigt varit i kraft under ryska tiden då den ryske Tsaren fungerade som Finlands monark.

År 1918 utbröt dock det finska inbördeskriget där de vita slogs mot de röda. Bakgrunden är olika beroende på ur vilken synvinkel man ser det. Enligt de som slogs på den vita sidan, som bestod mest av borgare och rika, så handlade det hela om att bevara Finlands självständighet, medan de som slogs på den röda sidan såg det hela som en klasskamp. Innan kriget hade det funnits stora splittringar i landet och likt nere på kontinenten så var även Finland en krutdurk som endast behövde en gnista för att antändas.

Kriget började med att den vita sidan började avväpna ryska styrkor som fortfarande uppehöll sig i landet och vissa stridigheter började. Kort där efter proklamerade den röda sidan att den vita sidan hade inlett stridigheter mot Finlands arbetarbefolkning. Viktigt att minnas här är att de ryska soldaterna sågs som arbetarfränder av den röda sidan i Finland. En röd lykta tändes på svenska teatern i Helsingfors och det röda upproret hade satt igång.

För att återgå till Finlands kung så är kriget oerhört viktigt och då även kriget på kontinenten. Den vita sidan i Finland sökte hjälp utifrån och då dels från Sverige, men främst från Tyskland som i det här skedet inte visade tecken på sammanbrott. Man kom att motta hjälp i form av frivilliga från Sverige, som inte ville se att Finland fick ett kommunistiskt styre, i form av frivilliga och viss materiel hjälp. Från Tyskland mottog man dock direkt hjälp i form av reguljär trupp som kom att landstiga på Finlands sydligaste udde Hangö. Hjälpen kom inte helt gratis, utan man var tvungen att ingå handelsavtal som gav Tyskland en massa fördelar vad gäller Finlands utrikeshandel. Där till så beslöt man att välja en de tyska prinsarna till finländsk kung och monark.

Kriget slutade med seger för den vita sidan och ett kraftigt nederlag för den röda sidan. Efter kriget så gick många av de som stridit på den röda sidan i landsflykt. Där till så
Friedrich_Karl_HK_02Man kunde där med välja Prins Fredrik Karl av Hessen till Finlands kung utan större motstånd. Han började lära sig finska och hans kunganamn skulle bli Väinö I. Dock så skulle valet visa sig vara problematiskt för Finlands framtid som självständig nation. Kriget gick som känt inte bra för Tyskland i slutskedet och där till så var Finland som vilken annan stat som helst helt beroende av att deras självständighet blev erkänd.uteslöts många från den finländska politiken eller datt fängslade. Det betydde att de tidigare så stora socialdemokraterna hade lite till inget inflytande i Finlands parlament och politik. De som förespråkade monarki hade där med majoritet i den så kallade lantdagen.

De segrande makterna i första världskriget pressade Finland och sa att de skulle se det som problematiskt att erkänna Finlands självständighet om man valde en tysk Prins till landets statsöverhuvud. I december 1918 avsade sig Karl Fredrik av Hessen sig den finska tronen innan han blivit krönt. Gustaf Mannerheim klev istället in som riksföreståndare fram till den republikanska regeringsreformen genomdrevs 1919.

Publicerat i Nordisk historia | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Leve Finlands konung!

Skyr och hræringur

SAMSUNGPå Island så är en populär mellanmålsrätt skyr. Skyret kan mest liknas med kvarg/kvark eller som man beskriver det på finska Wikipedia: Skyr on islantilainen rahkaamuistuttava maitotuotte – Skyr är en isländsk kvargliknande surmjölksprodukt.

Skyr är också en oumbärlig ingrediens vid tillverkningen av den isländska rätten hræringur. Hræingur tillverkas genom att man blandar kall havregrynsgröt/havregrød med skyr och smaken har beskrivits som det vidrigaste man kan äta. Hræringur är en gammal isländsk rätt som kommer från tider då all mat skulle ätas, då mat var en bristvara på ön.

Skyr är något man kan finna i större delen av Norden i dagens läge och finns i många olika smaker. På bilden ser man en päron-skyr.

Publicerat i Nordisk mat | Etiketter , , , | Kommentarer inaktiverade för Skyr och hræringur

Roligt på begravningsplassen

Falska vänner eller lumske likheter kan ibland ge skojiga situationer och feluppfattningar. Den vi ska ta upp nå är ordet rolig. Den svenska betydelsen för rolig är det samma som morsom på danska och norska och på danska och norska betyder rolig detsamma som lugn eller fridfull på svenska.

Det kan låta något udda att ett ord kan betyda två helt motsatta saker, men det är ingalunda det enda ordet. Till exempel så betyder ordet grina detsamma som gråta i norra Sverige, medan det betyder le i södra Sverige. Dock så finns det i fallet med roligt fortfarande synbara historiska kopplingar.

Om man till exempel tänker på ordet orolig, så betyder ju inte det ordet att något skulle vara tråkigt på svenska. Tvärt om så kan det betyda att något spänningsingivande eller farligt händer. Orolig har alltså samma betydelse på svenska som på danska och norska.

”Oroligheter utbröt i Turkiet efter att polis och demonstranter drabbat samman”

Slår man upp i Svenska akademiens ordbok så finner man att rolig har betytt det samma som fridfull, lugn eller rofylld och att betydelsen varit parallell med betydelsen skojig och lustfylld allt sedan 1600-talet i svenskan.

Det här kan vara bra att veta då man nästa gång sätter sig i taxin på Arlanda, Kastrups, eller Gardermoens flygplats, att om man ber taxichauffören att ta en till en rolig plats så kanske man inte hamnar där man tänkt sig.

Läs mer om falskavänner/lumske likheter här.

253b2253zl

Publicerat i Falska vänner, Språkhjälpmedel | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Roligt på begravningsplassen

Arbetet med finskan framskrider

Jag har under de senaste dagarna gjort större uppdateringar vad gäller sektionen med finskan. Verbdelen så gott som färdig och där kan man nu lära sig att böja verb i presens(nutid). Jag

har försökt hålla språket väldigt beskrivande och skriver förklarande ord i anslutning till grammatiska termer då de presenteras. Till exempel: Verb-något man gör, presens-nutid. Men blir det ändå svårt att förstå vad som menas så fråga gärna i kommentarfältet eller per e-post!

Här näst så kommer jag att behandla substantiv(sådant man sätter en eller ett framför) och enkla meningar.

//Markus Söderman

Publicerat i finska | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Arbetet med finskan framskrider

Det dansk-norska snoret

Snor var ordet!

Var småbarnsförälder och dagistant/dagisfarbror i Sverige och Svenskfinland ved vad vi talar om. Egentligen alla svenskspråkiga som kört fingret i näsan någon gång vet vad vi talar om. För en norsk eller dansk kan den här texten förefalla något ”rar” men snart ska jag förklara vad det handlar om!

Det som man i svenskan kallar för snor betyder ”snørr” på norska och ”snot” på danska. Vad få är medvetna om är dock att ordet snor har en så icke-slemmig betydelse på norska och danska som snöre! Ibland dessa falska vänner få en att dra på smilbanden:)

902240_10151315966841292_1063330108_o (1)

 

Här har vi snor på burk som man kanske kan sticka en tröja med.

Publicerat i dansk, Falska vänner | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Det dansk-norska snoret

Skandivisk session!

Hej mina vänner!

Den 25:e april 2013 så är det dags igen. Då drar vi igång en till skandinavisk session för de som vill öva sin förståelse i norska, danska och svenska. Som vanligt så drar det igång 18:00 skandinavisk tid(CET/GMT+1), vilket betyder 19:00 finsk tid. Lägg till Nordsnakk som vän i Skype om du inte redan gjort det och var inloggad på ovan nämnda tid!

Du får också gärna anmäla ditt deltagande på Facebook http://www.facebook.com/events/416449631779637/?context=create

Publicerat i Session - Istunto | Kommentarer inaktiverade för Skandivisk session!

Lär dig isländska, gratis!

Högskolan på Island har en webbtjänst där man enkelt och gratis kan lära sig isländska. Allt som behövs är en enkel registrering på webbsidan Icelandic online!

Ska man lära sig isländska så kan det också vara bra med en ordbok och en sådan finner man också gratis på internet. Islex är ett samarbete mellan universitet och högskolor i Norden och där kan man slå upp ord mellan isländska och bokmål, nynorsk, svenska och danska. Under arbete är också möjligheten att kunna slå upp ord från isländska till färiska och finska.

Icelandic Online: http://icelandiconline.is/

Islex: http://islex.lexis.hi.is/

Publicerat i Isländska | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Lär dig isländska, gratis!

Ny saga av H.C. Andersen hittad!

H. C. Andersen är Nordens egne sagofarbror och han har skrivit kända verk som Den lilla sjöjungfrun(Den lille Havfrue), Kejsarens nya kläder(Keiserens nye Klæder) och Den ståndaktige tennsoldaten(Den standhaftige Tinsoldat).

Nu kan man läsa på politiken.dk läsa att man nu funnit en hittills okänd saga av Andersen, som tros har skrivits i hans 19-års ålder. Sagan som heter Tællelyset(Sv. Talgljuset) går att läsa i sin helhet på politiken.dk

Landskapsarkivet om fyndet

 

Publicerat i Nyheter | Etiketter , , , , | 2 kommentarer