Rapporti 2 ruotsinkielisestä istunnosta-Rapport från svensk session nr. 2

Olimme kaksi Ruotsista jotka puhuivat ja yksi kuuntelija. Puhuimme vapaasti ihan kaikeista yhdessä tunnissa.

Svenska
Vi var två från Sverige som snackade med varandra och en lyssnare. Vi pratade fritt om allt möjligt i ca. 1 timme.

Posted in Rapporter-Rapportit | Tagged , | Comments Off on Rapporti 2 ruotsinkielisestä istunnosta-Rapport från svensk session nr. 2

Svenska? Närpesiska!

Man brukar säga att danskan har svåra dialekter, men nog kan svenskan också ha det. Prova på den österbottniska dialekten närpesiska i tal och skrift.

http://hbl.fi/nyheter/2011-12-14/kolumn-pa-narpesiska-ti-bensk-ela-itt-ti-bensk

Posted in dialekter | Tagged , , | 1 Comment

Finskan som Nordens franska

Norskan, danskan och svenskan är oftast fram som goda verktyg i nordiska kontakter. Man hävdar också att de är just de språk man bör använda framom engelskan. Men finskan då? Den talas ju trotts allt av 1/5 del av Nordens befolkning, alltså inte en helt obetydande del!

Nu är ju finskan ett ganska svårt språk att lära sig och det är inte för en fastlandsskandinav något man kanske börja förstå bara sådär. Men, som någon en gång sa till mig i en debatt: ”Om skandinaviskan är Nordens engelska, varför kan då inte finska vara Nordens franska?” Jag håller mycket med honom i det. Finskan är ett stor språk i Norden, rent av större än norskan och därför också mycket viktigt språk i Norden.

Det är allmänt känt bland många affärsmän att om man ska sälja något, så gör man det bäst på kundens språk. Det finns alltså ett kommercielt syfte och fördel för Nordens ”skandinaviska näringsidkare” att tillskaffa sig kunskaper i finska för att sälja till en befolkning på lite över 5 miljoner i det östra Norden. Redan nu så ses Norden redan som en enhetlig marknad av många storföretag. Jag gjorde för ett tag sedan en sökning på Norges, Svergies och Danmarks arbetsförmedlingar på ordet ”finska” alternativt ”finsk”. Då fick jag hundratals olika arbetsplatsmöjligheter runt om i Norden. De flesta i Sverige, många i Norge och några i Danmark.

Detta leder oss in på den gemene arbetaren. Det finns alltså goda möjligheter att få jobb i främst Sverige och Norge om man behärskar finska. Vad jag har hört ryktesvägen med så brukar den som söker och har rätt kunskaper också få jobben rätt fort, då arbetartillgången är så låg på de här platserna utanför Finland. Jag har själv också sett lappar på Finlands arbetskraftsbyråer att de söker arbetskraft till de här företagen i Sverige.

Utöver det rent kommersiella och penningindrivandet så kan man faktiskt också tala med andra nordbor på finska utanför Finland. Sveriges största minoritet är de så kallade sverigefinnarna, plus att tornedalsfinnarna snackar en dialekkt av finskan och i Norge så bor ett stort antal kvener. Kvenerna och tornedalingarna brukar man säga ha ett eget språk, men de snackar de facto finska, fast med många norska respektive svenska lånord.

Finskan är inte bara det där perifiera språket borta i öst, utan också ett viktigt språk för många i Norge och Sverige. I Sverige så har man till och med rätt till service på finska hos staten och kommunen in det så kallade ”finska förvaltningsområdet” som omfattas av cirka 27 kommuner.

Markus Söderman

Här kan du lära dig finska:
Lite var stans i Finland http://www.norden.org/sv/norden-foer-dig/studera-i-norden/studera-i-finland/spraakkurser-i-finland

Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda http://www.svefi.net/studier.html

Axevalla folkhögskola i Stockholm http://www.axevalla.fhsk.se/htdocs_fi/index_fi.htm

Posted in finska, Uncategorized | Tagged | Comments Off on Finskan som Nordens franska

Nissene på låven del 5

Håll till godo 😉

Posted in Uncategorized | Comments Off on Nissene på låven del 5

Nissene på låven del 4

Tjugo dagar till Jul, vilket betyder del 4 av Nissene på låven.

Posted in Uncategorized | Comments Off on Nissene på låven del 4

Nissene på låven del 3

3:e decemper betyder del 3 av Nissene på låven

Posted in Uncategorized | Comments Off on Nissene på låven del 3

Rapport Skandinavisk session 5- Suomeksikin

Session 5 var riktigt bra. Vi var två som talade svenska och tre som talade danska under sessionen. Vi pratade om traditioner kring jul i Norden. Både Danmark och Finland verkar ha “lilla jul” fast på olika sätt. I Danmark så firar man den strax inpå jul, medan man i Finland firar den i början av december.

Suomeksi

Istunto 5 oli tosi hyvä. Oltiin kaksi jotka puhuivat ruotsia ja kolme jotka puhuivat tanskaa. Puhuimme joulusta ja joulunperinneistä. Sekä Tanskassa että Suomessa pikkujoulu juhlitaan, mutta eri tavalla. Tanskan pikkujoulut pidetään joulun lähellä ja Suomessa pikkujoulut pidetään Joulukuun alussa.

Posted in Rapporter-Rapportit | Comments Off on Rapport Skandinavisk session 5- Suomeksikin

Nissene på låven

En skojig “adventskaleneder” fra Norge 🙂 Avsnitt 1 og 2.

Posted in Uncategorized | Comments Off on Nissene på låven

Veckans Finlandism/lömska likhet

Veckans finlandism:
En återkommande följetong kommer att bli “Veckans Finlandism/lömska likhet”
En förklaring på vad en finlandism är finner man på wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandism

Veckans finlandism är “paja”. I Sverige går något sönder om det “pajar”, men att paja något i Finland betyder att man “klappar” någon eller något.

“Får jag paja din hund” skulle en sverigesvensk alltså uppfatta som “får jag förstöra din hund”.
Betyder: Får jag klappa din hund?

Posted in Uncategorized | Tagged | Comments Off on Veckans Finlandism/lömska likhet

Finska är väldens andra svåraste språk

Det påståendet fick jag höra tidigt då jag flyttade till Finland för lite över fyra år sedan. Som helt handikappad i det finska språket vid det tillfället så var det bara tack och ta emot då jag inte hade några andra referensramar. Nu då efter fyra år, har jag fortfarande samma uppfattning?

Nu efter att ha lärt mig det rätt så svåra språket finska och kan använda det rätt bra så måste jag nog säga nej, finskan är inte alls världens andra svåraste språk(det allra svåraste påstås vara mandarin, eller kinesiska om man så vill). En snabb sökning på nätet ger också klart att språk som japanska och polska anses vara de absolut svåraste språken att lära sig. Slutsatsen man kan dra är att det är helt subjektivt att påstå att finska är världens andra svåraste språk.

Om man spinner vidare på det här då. Estland var under en lång tid en sovjetisk satellitstat i det forna östblocket. Under sovjettiden så fanns dock tillgång finsk television i landet. Ingen finska lärdes ut i skolorna, men ändå så lärde sig ett stort antal ester att förstå talad finska då språken ändå ligger så nära varandra. En bekant från Danmark som brukar resa mycket i Norden berättade också för mig att esterna han känner berättade att de ester som flyttat till Finland brukar anamma en finsk brytning(en början på en finlandsestnisk dialekt kanske?). Esterna anser nog att det finns långt mycket svårare språk att lära sig än finskan.

För egen del så tycker jag finska är rätt svårt då grammatiken skiljer sig mycket från mitt eget språk(svenskan). I finskan så byggs ofta meningar upp genom att man fogar in ändelser på verben och substantiven. (Ex: Naamassanikinko? = I mitt ansikte också?) Dock så är finskan väldigt lätt att lära sig uttala på rätt sätt. Finskans skriftspråk är mycket ung och det var inte för än under Sveriges reformation som prästen Mikael Agricola standardiserade det finska språket, genom att i lutheransk anda översätta Bibeln till ett av Sveriges dåvarande folkspråk finska. Detta har gjort att man läser precis som man skriver med väldigt få undantag. En lång vokal skrivs exempel med en dubbel-vokal. Till exempel det svenska ordet ”kaka” skulle på finskt vis skrivas ut, ”kaaka”. Lär man sig skriva rätt så lär man sig också att tala rätt, samtidigt som motsatsen också fungerar. Det vill säga att om man lär sig tala rätt, så lär man sig också att skriva rätt.

För en västerlänning så finns det flera stycken andra alfabet som är enormt svåra att lära sig. Om jag citerar en gammal klasskamrat från mina finskakurser; ”Alphabets where the letters have arms and leggs”(Alfabet där bokstäverna har armar och ben). Både mandarin, japanskan, thailändskan och koreanskan har just sådana bokstäver. Och de har tusentals olika varianter av dom. Lite närmare våra längs- och breddgrader finner man de slaviska språken som brukar sig av det kyrilliska alfabetet, som ryskan som på det också sju(7!) olika s-ljud.

Vad gäller ordförrådet i finskan så kan det också vålla lite problem, men bara lite. Finskan har under åren anammat många lånord från andra språk. Under svenska tiden-då Finland var en del av Sverige under 600 år- så togs många termer och ord upp i finskan då det inte fanns någon finsk motsvarighet. Många västfinska dialekter har också många svenska ord bevarade i sig. Några exempel är: Kööki=kök, förklätti=förkläde, brunni=brunn. Det finska fackspråket blir också det relativt lätt då många termer är påhittade på så vis att de beskriver sig själva. Exempel: lakimies=lagman(advokat), oikeusministeriö=rättsministeriet(justitieministeriet), syyttäjä=kommer från syyttää(beskylla) och ändelsen ”jä” som visar på att det är en person som gör något, betyder direkt översatt anklagare, men översätts; åklagare.

Finskan har sina egenheter, men det är ett mycket lätt språk att uttala samt att skriva. Dess terminologi är enkel att förstå och de lån som tagits både från svenskan och på senare tid från engelskan gör språket lättare att förstå, för en som talar ett av de germanska språken. Det enda som gör finskan någorlunda svår är dess grammatik. Men som tidigare nämnt så är det här också rent subjektivt, då karelare, ester och ingermanländare(talar de facto finska som) nog anser den finska grammatiken vara bland de lättaste i världen att lära sig. Så när någon påstår att ett språk är svårast i världen, så är det nästan likadant som att jag påstår för dig att Iron Maiden gör världens bästa musik!

Klicka här om du vill lära dig finska-> http://www.nordsnakk.com/?page_id=280

//Markus Söderman

Posted in finska, suomea, Suomen kieli | Tagged , , , | 1 Comment